min tid på operan

Ja det var en tid det.
Tack ;) Maluca för att du påminde mig...
Ja ja, bra historier, om än obetydliga , är värda att minnas.

Jag var praktikant på Operans marknadsavdelning och ägnade dagarna åt att förstå hur de jobbade. I slutet av den perioden var det dax för den stora premiären. Det var intressant att följa de sista veckornas repetition och förberedelser på alla håll och kanter. Det var rätt spänt kan jag säga. Några svordomar kan jag minnas.

Nåväl det var premiär och artisterna skall ju få blommor som från fans och vänner. Och någon skall göra det...
Jag, bl.a. fick vara blomsterpojke. Jag på scen. Kul, hur svårt kan det vara. Snabbt gå upp på scen, överlämna sin kvast och snabbt avlägsna sig i led tillsammans med de andra. Lätt som en plätt. Jag hade fått den halvstora uppgiften att dela ut till Hans Josefsson.

Så stod vi där på led, inväntande vår signal för att gå upp, famlande med de olika kvastarna och deras snören för att överlämnandet skulle gå bra. Kände lite premiärnerver. Fick inte sabba något nu.

oxå, börja gå, upp för trappan, fram till Hans, titta i ögonen, överlämna och gå vi... aj - va nu då - tummen satt fast i blomstersnöret - shit - ett halvsteg tillbaka, be om ursäkt, dra ut tummen och gå vidare...
Det var säkert bara jag som märkte det. En halv sekund av mitt liv. Men jag märkte det...

Aldrig mer en operascen för mig. Och jag behövde ändå inte sjunga...

sökes.... inte längre. Jag skall bara skriva ett reportage...

Nog informerat om detta. Återkommer när allt är klart och planerat att publiceras.

håll ut

ständigt detta café

står och ser på folk som vimlar förbi,
blir lite snurrig @

står och ser på folk som går förbi,
bara jag inte blir efter...

står och ser på folk passera förbi i revy,
kul :-)


står och ser på folk, dricker min 9:a, äter min äpplebulle
mums :?

åter till skolgården

Var ute på krogen med en god vän. Vi har delat hela grundskolan och mycket av livet efter det.

Vi gick till en Jassåbar efter maten. Där satt vi och drack varsin öl i den stimmiga och glada lokalen. Vi pratade om allt och inget. Folk kom och gick. Då sätter Hon sig sig tvärsemot mig med sitt gäng, tittar mig i ögonen och säger:
- dej känner jag igen!

OK, tänker jag. Vi är på en krog, klockan är runt midnatt, ingen är helt nykter, hur intresserad är jag egentligen och jag säger glatt:
- vill känna mig eller känner igen? För jag känner inte igen. Hon tänker till en millisekund och säger bara namnet på min högstadieskola och vilket år som jag är född...

- hmm, va? Tiden stannar, hon känner igen Mig. Jag har en historia som gör sig påmind. Hon gick i 6:an när jag gick i 9:an på samma skola. Det är 30 år sedan. Så vi pratade om gamla skolminnen, kompisar och lärare från förr. Det var ett roligt och förut oprövat sätt att komma in på gamla skolminnen. Visserligen var det min vän som så vanligt mindes bäst och flest. Han är sådan, minns namn, det är alltid så. Nåväl...

Men, så här i efterhand, så glömde jag att fråga, min fåfänga (kanske) glömde frågan, Varför hade jag fastnat i hennes minne?

Måste jag veta? Vad skulle den kunskapen riva upp/väcka till liv?

Jag får fråga nästa gång vi ses, om 30 år... Vissa saker får man leva med ovissheten om.

stormyggan anfaller

Det är november och normalt brukar det vara en kanska säker period om man vill slippa myggor. Men vad har hänt med denna november?

Ute är det ju myggfritt, men inne. Stora mutantmyggor (obs, flertal) flyger omkring och låter som värsta flygplanet. trots oljudet smyger de på oss om natten och lämnar värsta myggbettet.

Vem bär ansvaret för detta, jag bara undrar?

en bantningsekvation

Det finns en ekvation som inte går ihop i en del bantningstips.

En metod säger att vi skall äta som på stenåldern. Det var få som blev äldre än 30 år på den tiden. Kan den ekvationen gå ihop?

En annan metod kommer med de positiva signalerna att om man äter en knäckemacka skall man ut och gå i 30 minuter för att förbränna den. Det måste innebära att två knäckis = 1 timma... etc...
Dvs, att när jag har stoppat i mig mat en hel dag så måste det innebära att jag skall jag ut och gå en sisådär 5-6 timmar minst. Bara för att förbränna det jag har ätit. Det är ju ingen idé att äta alls. Man måste ju bara röra på sig. Kan den ekvationen gå ihop?

hallå, Jag tar en äpplebulle till cappuccinon, tack.

den otroligt spännande frukostbordstävlingen är nu avgjord

Nu är det avgjort och bordet avdukat. Den så otroligt spännande och ovissa tävlingen om bästa frukostbord.
Och vinnare är, ... Charlotte.nu!

Grattis , grattis och hur känns det????? VA?

För egen del känner jag mig glad för att det var två till, förutom jag, som röstade på mitt bord.
Glad att min lilla enkla frukost fann sina fans.

Tråkigt att jag själv, i eftertankens kranka blekhet, även gav bort en röst på Charlotte.nu i ett svagt ögonblick... Annars hade det ju blivit oavgjort.
Ja, ja så är det i tävlingshetsen och med nerverna utanpå.

Men vilket bord var utmanarbordet som det röstades på ? Eller var det en proteströst. Apropå det så finns det många soffliggare som inte röstade alls. Så kan vi inte ha det.

i alla fall, GRATTIS CHARLOTTE!!


Andra bloggar om: frukostbord

lite helglära om skaldjur

Det vill till att ha alla dioder på när man skall handla skaldjur.

ägg, 90 - 120 = storlek i gram
räkor, 90 - 120 = antal i styck...

Vad jag gjort i helgen?
skalat räkor...



Andra bloggar om: skaldjur

ulrica schenström spårade ur

Vad skall man säga. Jag med mina 125 poäng (endast) i medievetenskap. Men ändå.
Jag tycker Ulrica handlade helt poänglöst.

Jag skulle aldrig vilja pussa Anders Pihlblad hur glad i hatten jag än kunde vara.

Scenström gjorde en schenmanöver och spårade ur....

Han, den där Fredrik, har inte han lite problem med sina kvinnor? Jag bara undrar

En fundering i sammanhanget är ju vad som hänt om ulrica hade hetat ulric. Jag är inte säker att resultatet blivit samma, tyvärr. Vi män verkar klamra oss fast i nästan vilken motvind som helst. Hur bär vi oss åt?


Andra bloggar om: ulrica schenström

jag gillar bibblan

Biblioteken i Sverige är bra och ofta underskattade. För dom behövs! Dom räddade bl.a. min lilla inkomst under studietiden.

Boken som jag vill låna måste inte ens finnas på mitt bibliotek. Den går att beställa. Och jag slapp åka landet runt eller anlita släkt och vänner för att låna. Det tog visserligen ett tag innan jag kom på det smidiga med distanslån. Men bättre sent än aldrig.

Det räcker ju då även med 1 (ett) lånekort och inte de 5 (fem) stycken kort som jag samlade på. Kanske en ny udda hobby. Vem har mest lånekort?

Biblioteken är inte heller begränsade till de böcker dom för tillfället har inne utan de kan köpa in kurslitteratur och andra böcker. Det utnyttjade jag då, det utnyttjar jag nu.


Hej!
Vi köper in boken Ingens vila. Vi ställer dig på kö, det kostar fem kronor. Du får ett mail när boken har kommit.

Mvh

Jag gillar Sveriges bibliotek!