onsdag, januari 12, 2011

ögonblinket, 9/11 kl. 16.09

Jag var där,
just i ögonblinket och jag vet inte vad jag skall göra med ögonblicket.
Så mycket liv som tog slut, 81 år av

Efter dagar av smärtstillande sömn
och i saknad av märkbar kontakt,
förutom sista dygnets två skedar av smackande på räksallad från Ullared som sista måltid... Innan kladdet blev för kladdigt
och sedan åter sömn
jag nynnade på en vaggsång

så, den sista kontakten, ögonblinket
hakan bleknar, ögon som öppnas - tittar på mig, vill jag hoppas
säger dom något
hela ansiktet bleknar, ögon som sluts med en suck...
eller hände det i en annan ordning..., spelar roll

det var det,

Nu fäller jag en tår, det gjorde jag inte då
då kändes det naturligt onaturligt, det fanns inget hopp
Nu känns det
Det var ögonblinkets ögonblick, vad skall jag göra med det?

Aldrig glömma, kanske
Aldrig glömma Mamma, och Pappa
Aldrig glömma att i ett ögonblink är det över
Aldrig glömma Ögonblicket
Leva - föräldralöst
Leva nu, men utan klyschan,

leva nu...

leva, hur, nu