måndag, oktober 31, 2011

Det är ju inget konstigt med det

Jag var och hälsade på en av mina söner i lördags.
och det är ju inget konstigt med det

Han bor numer/just nyinflyttad i en liten flygellägenhet i ett herrgårdsliknande hus, mitt i byn. En del får ju den möjligheten.
och det är ju inget konstigt med det

Som nyinflyttad sover han lite dåligt i den ovana miljön. Det är många nya intryck som skall bearbetas och den ordinarie personalen är inte på plats ännu. Han var lite trött efter en kramp när jag hälsade på så vi satte oss i soffan för att vila och titta på TV.
och det är ju inget konstigt med det

Även jag hade sovit dåligt på natten, trots min hemvanda miljö, och jobbat helg på det. Jag var alltså också trött.
och det är ju inget konstigt med det

Så när krampen släppte så blev han xtra-trött och somnade. Och det gjorde jag med. Så där satt vi, far och son. Jag med armen runt honom för kontroll och mys. Efter en stund vaknade vi till och jag gick hem och han gick till personalen.

och det är ju inget konstigt med det, Det är så vi har det.

onsdag, januari 12, 2011

ögonblinket, 9/11 kl. 16.09

Jag var där,
just i ögonblinket och jag vet inte vad jag skall göra med ögonblicket.
Så mycket liv som tog slut, 81 år av

Efter dagar av smärtstillande sömn
och i saknad av märkbar kontakt,
förutom sista dygnets två skedar av smackande på räksallad från Ullared som sista måltid... Innan kladdet blev för kladdigt
och sedan åter sömn
jag nynnade på en vaggsång

så, den sista kontakten, ögonblinket
hakan bleknar, ögon som öppnas - tittar på mig, vill jag hoppas
säger dom något
hela ansiktet bleknar, ögon som sluts med en suck...
eller hände det i en annan ordning..., spelar roll

det var det,

Nu fäller jag en tår, det gjorde jag inte då
då kändes det naturligt onaturligt, det fanns inget hopp
Nu känns det
Det var ögonblinkets ögonblick, vad skall jag göra med det?

Aldrig glömma, kanske
Aldrig glömma Mamma, och Pappa
Aldrig glömma att i ett ögonblink är det över
Aldrig glömma Ögonblicket
Leva - föräldralöst
Leva nu, men utan klyschan,

leva nu...

leva, hur, nu