tisdag, december 25, 2007

hos tandläkaren

Jag ser två bilder...

Den ena bilden är mörk
jag ligger fastspänd på en hård bräda
Känslan är, jag vill inte
Benen vill sparka sig fria
Händerna vill slita bort spännbälten
och kedjor
Men jag kan inte röra mig
Jag börjar domna bort
En ondsint människoliknande varelse står lutad,
nej hänger tungt över mig
trycker ner mig, krävande,
bändande
Jag vill inte
Det gör ont, HJÄLP!
Det trycks i mig n å g o t ...

Sedan minns jag inget mer...


Den andra bilden är ljus, vackra Bella står och ler mot mig. Hon ber mig snällt att sätta mig och luta mig lugnt tillbaka i en fåtölj. Bella stoppar om mig med mjuka kuddar och frågar om det känns skönt.
- ja, viskar jag tacksamt.
Bella lutar tillbaka fåtöljen i ett ännu mer vilsamt läge. Bella frågar om det känns ännu bättre nu. Jag kan bara andas ut avslappnat och tittar in i ett par vackra ögon, Bellas.
- Här skall du få något som förhöjer upplevelsen och skönheten av kommande timma, säger sköna Bella och sticker till mig något i munnen. Jag känner hur jag ljuvt slappnar av medans Bella smeker mig lätt på axeln. Jag hör henne viska svagt några ord i mitt öra.
- det här kommer att gå bra, göran
- du är så duktig, göran och jag hinner tänka några fina tankar om Bella.
Sedan minns jag inget mer...


En stund senare, en lång stund senare kanske vad vet jag, återvänder jag till verkligheten. Det är bara jag och Bella i rummet. Skönt, tänker jag.

Men något har hänt med tiden...

Jag får ingen fråga om jag vill ha några bokmärken
och kronans värde är nu 6 000 kronor?


Nåväl, om ett år får jag träffa Bella igen.
Det får det vara värt.

söndag, december 23, 2007

förlorat kontrollen

Jag vet inte när och hur det hände.
Men jag har tappat de sociala koderna för att vistas i julträngsel eller vilken sorts trängsel, i värst fall, som helst. Det funkar inte längre. Jag minns svagt att jag klarat av detta, men nu känner jag mig missanpassad och utan hopp.

Har jag varit borta för länge från staden?

Jag var i ett centralt placerat köpcenter i Göteborg och försökte förflytta mig framåt. Det gick inte kan jag säga. Min brist på koderna gjorde mina försök till framgång mer till en dans, typ en sorts jenka. Lite framåt, mycket bakåt och inte minst åt sidan...

Jag var som en skepp utan roder i ett stormigt hav.
Som ett flygplan under en turbulent luftfärd.
Som en flipperkula.
Som, som...

Ut med väggen i köpcentrat blev jag upptryckt och jag fortsatte att trycka mig mot väggen och gick sakta och lugnt och fint fr,am å ,t.
Jag skapade mig ett mål. Det är bra med mål i livet har jag läst någonstans, tänkte jag. Det finns ett, av mig, välbesökt fik längre fram. Jag tar mig dit...

Väl framme kände jag mig stadig med min 9:a och äpplebulle.
pust
Tänk att trygghet kan stavas så: 9:a och äpplebulle.

repetition,
hur var det nu
rakt fram med spanande blick eller blicken ner i marken och bara plöja?
finns det kurs för sådant här?

onsdag, december 19, 2007

samma granvisa i år igen...

Uppdraget slutfört, jag har varit och köpt en fin gran.
Men det blev samma visa i år igen...
Jag platsar en gång per år i den blinkande generationen.

Det är inte så att jag inte kan klarar av brottningsmatchen med julgransljusen så att dessa ljusen de blinkar. Nä, det är själva transporten av granen som sänder signaler ut till mina medtrafikanter att här kommer det en gubbe som inte klarar av sin bil.

Det är ju på det lilla viset att när jag skall hämta hem granen i bilen går det ju inte att stänga bagageluckan. Granuslingen är ju för lång. Det kunde väl någon tänkt på. Och då när själva färden pågår så gungar luckan och innerbelysningen i bilen går blink, blinke-blink, blink...

Går det att se ut då? no!
Ser andra mig då? yes!

Varje år så tänker jag att det här känner jag igen. Kanske skall jag studerat boken? Men det är ju alltid mörkt så en titt i instruktionsboken är omöjligt.

Jag måste komma ihåg detta till nästa år.
Men hur?

tisdag, december 18, 2007

om att få en liten stund


Till räcker jag inte
och just nu verkar det finnas xtra lite tid för att räcka

Skall det vara så...
Jag bara frågar

Jobb, familj här och släkt där
När skall tag få tid med mig?

Skall det vara så...
Jag bara frågar
När skall tag få tid med mig?

Det är ont i foten, den globala uppvärmningen
och utanför har dom grävt upp i gatan. Allt skall man engagera sig i.
När skall jag få tid med mig?

Skall det vara så...
Jag bara frågar
När skall tag få tid med mig?

Det är bussar som inte kommer i tid, det är jobbiga kunder och krångliga organisationer.

Skall det vara så...
Jag bara frågar
När skall tag få tid med mig?

Det är Bush, Saddam, Putin och räkningar.
Det är slapphet, flathet, intolerans och ont i huvé .
Skall det vara så...
Jag bara frågar

När skall tag få tid med mig?

kanske det kan ordna sig
bara jag får en liten stund för mig själv.

men säger någon god jul en gång till såååå

måndag, december 17, 2007

vem kan bestämma

vem kan bestämma hur jag skall känna
det finns ingen mall att följa
ingen norm som är rätt
ingen regel som styr

det påstås att jag inget känner, att jag är känslokall
hur skall jag känna då

livet rullar vidare, det som varit kan jag inte göra något åt
nuet är mer påtagligt och har sin kamp, hur skall det jag inte kan göra något åt överskugga ett nu

en kamp tog slut, en annan pågår men känslokall är jag inte

möjligtvis har förrådet med känsloyttringarna tagit slut

kanske jag skall stanna upp och känna efter mer,
men vem tar hand om nuet då
tar nuet hand om sig själv

jag saknar ju, så förringa inte mina känslor
du vet inte hur jag känner

eller vad jag går igenom

men jag saknar dig, jag saknar...

jag tror du skulle förstått

torsdag, december 13, 2007

väderproblem



Det är något problem med vädret.






nä, inte att alla pratar om det
nä, inte att det är dåligt
nä, inte den globala uppvärmningen
nä, inte att meteorologen säger en sak och vädret blir något annat

Nä, problemet är att jag inte ens vet om det blir tvärtom. Problemet med vädret att jag glömmer prognosen så fort jag fått den levererad.
- vad blir det för väder imorgon? frågar någon
- äh, va ... vet inte, säger jag och ändå har jag suttit där framför burken.

Visserligen har jag ett minne som en adventskalender, men ändå. Kanske att vädermänniskorna är för långhåriga, jonglerande, norska, etc ... osv ... eller något. Något är fel! Jag tror absolut det är något med presentationerna som gör att jag glömmer bort hur vädret skall bli.

Och då, har jag förstått i efterhand, har ändå SVT prövat med något nytt upplägg som jag oxå missat och som jag inte kan kommentera...

Jag har lite tankar och som kommunikationsexpert (wannabe) får jag ta och kontakta dem. Om jag kan förstå och komma ihåg vädret så måste väl alla komma ihåg. Jag skall finslipa mitt upplägg sen åker jag till Stockholm.

en sak är säker, vädret blir som det blir, det är det enda säkra, det blir så det är bara att vänta

söndag, december 09, 2007

rum 543

Jag har levt det glamorösa hotellivet i helgen, men det är en annan historia...

Däremot är det ju som så att hotellrum har ett nummer som står utanför dörren. Det är bra och genomtänkt för att gästen skall kunna hitta till sitt rum. Men dessa siffror fanns även på väggen inne i rummet.
Jag förstår inte meningen med det...

Jag får mitt nyckelkort och går till rummet med numret (...). Jag låser upp och går in. Så gör jag. Skall jag nu även kolla om det är samma siffror på väggen inne i rummet innan jag kan ta rummet i besittning.
- Ah, det var mitt rum. Så skönt.

Men om det är andra siffror på väggen, vad gör jag då? Ringer och klagar?
Nä, jag förstår det inte...

Eller om man vaknar mitt i natten, har allt annat än rumsnumret i huvudet och undrar var man är. Man tittar, om man kan se, på siffrorna på väggen och tänker...:
- jaha, 5..4..3... que?
- jaha, 543... bingo
- jaha, 543... bor-jag-här?
- jaha, 543... det-här-är-inte-mitt-rum, det var ju dråpligt

Varför står rumsnumret på insidan av rummet?
Nä, jag förstår det inte...

torsdag, december 06, 2007

en applåd som jag bjuder på

Jag fick denna historia av en vän som jag nu ödmjukt tänkte bjuda på. En slags hyllning,

Till henne och alla andra kvinnor, men framförallt till kvinnan i mitt liv.


Elva människor hängde i ett rep under en helikopter, tio män och en kvinna. Repet var inte starkt nog för att hålla för dem allihop. Så de bestämde att en var tvungen att släppa taget för att annars skulle de alla falla. De kunde inte bestämma vem som skulle bli tvungen att släppa taget förrän kvinnan höll ett gripande tal. Hon sa att hon frivilligt skulle släppa repet för att hon var kvinna och van vid att offra sig för make och barn och för män i allmänhet utan att få något tillbaka. När hon avslutat sitt tal började alla tio männen applådera...

häpp

måndag, december 03, 2007

tankemätare

Var ute och åkte bil och såg bensinmätaren visa rött. Sådant är ju bra att veta så man inte blir stående med ogjort ärende. Tänkte, varför har inte vi människor en tankmätare? Eller i vart fall vissa.

Det kunde vara jättepraktiskt för då syntes det ju innan att här är det ingen ide att lägga någon energi för att bli förstådd, för här var mätaren i botten hos den personen. Kanske att en varvräknare fick plats oxå. Går någon på högvarv är det ju inte heller någon ide att göra sig förstådd.

Tänk, situationen på jobbet. Du har en strålande ide och du går in till Bossen. Först tittar man på mätarna. Är han (i mitt fall är det faktiskt en han...) out of gas, uppe i högvarv eller är han mottaglig för lite nya idéer?

Eller kundmötet, intervjun, etc... va bra att kunna se innan hur lätt det kommer att gå, inte

Eller på fikarasten, vid vilket bord går det att få energi och vilket suger.

Eller hemma och du vill ha sagt något. Du sätter dig för att prata med frun och du tittar på mätarna. Är hon (i mitt fall är det en hon) i läge utan energi, i tankarna någon annanstans eller är det läge helt enkelt? Bra att veta före för att kunna närma sig på rätt sätt.

Eller tonåringar, inte att förglömma. Där kan det behövas en hel instrumentpanel för att förstå och säga rätt sak i rätt ögonblick utan att få den där blicken.

Eller med vännerna...

Eller på vissa bloggar... fast inga av dom jag läser förstås


jag får nog ta och kolla upp detta med patent o registreringsverket