onsdag, oktober 31, 2007

fåfängans baksida

Jag var på intervju för inte så länge sedan. Det var som mediarådgivare och/eller reklamplatssäljare på ett TV-bolag. Jag vet inte hur många gånger (7) som jag sökt till liknande jobb på en tidning, men inte kommit på intervju. Men på TV duger jag.

Jag förberedde mig på de mesta sätt. Tre positiva drag/tre negativa dito, varför de skulle anställa mig, etc... Men så tog jag ett sent och oövertänkt beslut, kanske. Jag tog inte på mig glasögonen. Jag tänkte nog att jag skulle se yngre ut, eller något. Vad vet jag.

Så satt vi då där och gick igenom jobbet. Jag svarade på frågor och visade mig intresserad. Han visade en massa powerpoint på sin dator om ditt och datt. Men det är då huvudvärken börjar komma. Antagligen för att jag måste koncentrera mig för att kunna se vad som står på skärmen.

Så jag tar på mig glasögonen... Luften tar slut, klockorna stannar och det kändes inte alls längre bra att vara där. Nä, och jag fick ju inte jobbet.

Jag var för lite livfull (läs: glasögonberoende och oung).

det får nog bli köp av linser snart

måndag, oktober 29, 2007

BÄSTA frukostbordet, en måndagsmorgon, finns här...



RÖSTA SOM DU VILL I KOLUMNEN BREVÈ


Min frukost är bäst, ingen protest!

Medans Charlotte.se:s Frukostbord ...
är si så där va?



Det blev som det blev.

Cateringfirman fick sjukt barn
Hotellet serverade bara sina gäster.
Så det blev som det blev.

Allt skall man göra själv.

söndag, oktober 28, 2007

en go´ känsla

IFK GÖTEBORG - Svenska mästare 2007

Jag blev glad av detta. Varför då kan man fundera över, det är ju bara sport...

Just nu tänker jag inte analysera mig själv. Jag tänker fortsätta med att behålla denna go´a känslan. Blå-Vita dansbandslåtar har aldrig varit bättre

"för det är grabbarna från götet och publikens eget lag..."

det äla gött vet la du, änna gör gott



Andra bloggar om:

fredag, oktober 26, 2007

fick jag jobbet??

Det kom ett mail med enbart följande text:

Hej Göran!
Vi vill tacka så mycket för ditt intresse för tjänsten och för vår organisation dock har vi bestämt oss för att inte gå vidare med din ansökan i processen.
Bästa hälsningar Helene

Vilken tjänst?

Det saknas en informatör på den arbetsplatsen.
Var god ring:


Eller detta svar, där jag stillsamt undrar: fick jag jobbet?

Hej!
Den av dig sökta tjänsten som informatör är nu tillsatt.

ja, ja, men fick Jag jobbet??

Glädjande nog var det många kvalificerade sökande och efter en noggrann utvalsprocess har vi fattat beslut om anställning.

ja, ja, men fick JAG jobbet??

Vi tackar dig för ditt intresse att arbeta hos oss...

ja, ja, men fick JAG jobbet??
pust!

Det saknas en informatör även på den arbetsplatsen.
Var god ring:
mvh

torsdag, oktober 25, 2007

Frukostbordet

På måndag är en spännande dag.
Då skall den stora frukostbords tävlingen avgöras.

Regerande mästare: Charlotte.nu
Utmanas på denna blogg av MIG!

mer spännande kan det knappast bli

onsdag, oktober 24, 2007

utsikt över en kaffeskål










Samma fik, igen.
Samma fönster, samma utsikt men nya människor

Samma sjukhus, igen.
Samma tågtider, samma besökstider men ny avdelning och nya människor

Samma känsla av trötthet och otillräcklighet

Vad är det för möjligheter med en brutet ben?
Tänk positivt!
Vad är det för positiva möjligheter med ett brutet ben?
Ja, säg det?

tisdag, oktober 23, 2007

konstpaus














Två statyer tar en rökpaus i sitt performance.

wild and crazy

Jo, jag gjorde det. Jag gick till en ny frisör igen... och då kände jag mig lite vild.

För att ytterligare understryka hur vild jag egentligen är bakom den lugna fasaden så besvarade jag frågan:

- hur vill DU bli klippt?

med

- busigt...

Jag jobbar ju dessutom som representant där ett välputsat yttre ingår i kollektionen. Men den kollektionen har jag ju tröttnat lite på. Vilken otrolig utmaning då för frisören att låta mitt vilda inre bubbla fram i min frisyr.

Därför har jag nu en taggad lugg istället för en rak och prydlig... Jag kanske skall våga göra något mer, nu när jag ändå är på g. Få se nu då...


ett litet steg är också ett steg

måndag, oktober 22, 2007

matematik-bluffen

Det finns dom som säger att matematik är en vetenskap.
Dom har fel.
Matematik bygger på din fantasi och inget annat.
Så är det med det.

1 + 1 = 0
1 + 1 = 1
1 + 1 = 2
1 + 1 = 3

1 + 1 = X
1 + 1 = Y
1 + 1 = ?
1 + 1 = !
1 + 1 = ...

Det är bara fantasin som begränsar svaret.

och inte blev det lättare för det...

fredag, oktober 19, 2007

anställd skall slippa träffa chefen

Jag läser i en liten sidospalt i min tidning ett referat från SR i Örebro att en anställd mår så dåligt av att träffa chefen så den anställde slipper... Arbetsmiljöverket, med stöd av ett läkarutlåtande, bedömde läget så allvarligt för anställdes hjärta att verket kräver att den anställde slipper kontakt med chefen.

Äntligen kan man även få läkarintyg för något jag känt länge, och sjukskrivning kanske ...
Det finns hopp!

vinprovning

Dagens inköpsrunda innebar att jag köpte med mig tidningen Allt om mat senaste nummer. Jag köper denna tidning en gång om året så här dax ungefär. Det är numret där de testar vin. I år testade de 1 206 vinsorter och så många hinner inte jag testa på ett år i alla fall. Bedömningarna hjälper mig att undvika vin som smakar "ihopsäckad frukt" och "alkoholdränkt prinsesstårta". Texterna som beskriver smakerna får ibland dessutom munvattnet att gå. Te.x beskrivs vin som:

Behagfullt tilltalande, lätta drag av färska örter, pampig frukt, mullig, välbyggt ... etc

och jag behöver inte köpa vin som smakar:

gummibittert, björnklister, murket, tydliga drag av cykelreparatör, örtig spya, medicinskåp ... etc

Snart är det helg. Vad skall jag ta... Kanske ett vin som är mulligt och behagfullt tilltalande med lätta drag av pampig frukt. Så får det bli. Trevlig helg!

torsdag, oktober 18, 2007

ont i foten...

tankens makt är stor och tänker man positivt så kan det t.o.m bli lite lättare att leva, sägs det... Men kan man tänka bort smärta?

Jag har ont i foten, typ en xtra fotknöl..., sedan någon månad och ringde därför farbror doktorn.
- har du behandlat dig själv si och så enligt ..., sa läkaren.
- självklart, sa jag och ägnade följande vecka åt att ta hand om foten enligt doktorns alla regler som jag sagt, men inte gjort... Det konstiga var att foten ömmade mindre bara efter samtalet. Gav farbror doktorn mig positiva tankar som självläkte min fot?

Det onda gick dock inte över så jag fick en besökstid.
Ju närmare den tiden kom ju mindre ont i foten fick jag... Nästan att det var onödigt att gå dit. Och efter besöket, nästan inte ont alls. Var farbror doktorn där igen med sina självläkande tankar?

Nåväl, smärtan är tillbaka och det lilla orangefärgade pillret hjälper till med smärtlindringen. Gladare har jag även blivit.... Eller om det är ett sockerpiller som jag tänker positivt om?
Kan så noga säkert veta det? Så, Jag fortsätter att tänka förhoppningsfullt.

Bort med det onda, in med det goda.
Bort med det onda, in med det goda.
Bort med det onda, in med det goda.
Bort med det onda, in med det goda.

tänk positivt / tiodagar:utmaningen


Tänk positivt och gör något bra
är min målsättning under 10 dagar



dag 1,
Jag fixad 18 lunchlådor trots att jag inte orkade göra en måltid

dag 2,
Det var motig men det gick. Jag tog den jobbiga geografiska och mentala resan till förorten och hälsade på mamma på sjukhuset. Man måste vara positivt inställd och stark när man skall besöka någon på ett sjukhus.

dag 3,
Jag fich ett samtal som misstänkliggjorde mitt tankesätt och min arbetsinsats. Naturligtvis var det på felaktiga grunder men det hann började bubbla...
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10...
Jag blev inte upprörd. Jag klarade krisen, avlutade samtalet och la på luren med ett leende på läpparna.


dag 4,
Ledig lördag. Inte orkar jag städa huset då?
Ca. o.57 sekunder senare gick vi upp, tog en helgfrukost och började städa huset. ;)

dag 5,
Positiv i grunden eller målmedveten? Jag vet inte. Idag har det gått av bara farten. "Yaaaa"

dag 6,
Jag överraskade mig själv med att klara en uppmuntrande utmaning idag!!!

dag 7,
no comments...

dag 8,
Dax för lite två-dagars eftertanke.
Jag måste då erkänna: Jag har börjat curla. Jag har bara tänkt positivt och "det löser sig". Det gjorde det inte. Situationen tog kontroll över mig och jag anpassad mig istället för att påverka och styra upp. Det räcker inte att vara allmänt positiv till allt. Jag måste även bestämma riktning.

dag 9,
Idag är det dax att visa lite tacksamhet och jag är tacksam för:

  • barnet som är tonåring, vilket får mig att leva i nuet
  • barnet som är handikappat, vilket ger distans till det mesta
  • min Fru, att hålla i handen ibland bl.a
  • mina vänner, som jag iofs träffar för sällan
  • att jag har ett arbete, som jag iofs tillbringar för mycket tid på

dag 10,

små små steg på vägen, var det ja...
  • sökt tre jobb
  • skaffat ny frisyr

Sammanfattning:

Det har betytt en hel del att ha fokus på det positiva. Det har inte gått en minut utan att jag försökt tänka om, i den mån som någon egentligen negativ tanke dykt upp. Att bara ha detta fokus har trängt undan begränsningar och lyft fram möjligheterna. Hela familjen har burits av mina försök att vända något negativt till att försöka ta det mer positivt.

tisdag, oktober 16, 2007

söka eller inte, det är frågan

Jag skall strax söka ett jobb som jag bör ha 95 % chans att få. Det är ganska bra odds. Men vill jag ha det? Är det åt det hållet som jag tänkte dra när jag akademikerade mig? Jag tror egentligen inte det. Men jobbet är friare och på sitt sätt roligare än det jag har. Och med ett nytt jobb så är risken stor att det engagerar mig så att jag inte orkar söka annat.

Fast jag har positiva "veckan" så öppnar sig inte de dörrar som jag vill. Skall jag bli ännu mer positiv?
Sesam vad begär du för att öppna dig!

ambivalent var ordet, sa Bull

göteborgare på spårvagnen

Göteborgarna, eller vilka det nu är, är så goa.

På spårvagnen stämplar jag mina kuponger. Fast kupongerna
nuförtiden inte är kuponger utan en värdelapp med 100 :- som man stoppar i en maskin och väljer antal kuponger etc... Nåväl.

Men dessa, vilka de nu är, går fram till en blå låda och visar upp sin plånbok, sin väska, sin påse och en del verkar till och med krama den blå lådan.
Hur goa är dom egentligen.

fredag, oktober 12, 2007

otrogen

Att vara otrogen lär vara en definitionsfråga. En del tycker si och andra så. Jag börjar fundera på om mitt handlande snart kan definieras som att vara otrogen.
En gång är kanske ingen gång, men två gånger...

Jag har i flera årstid hållt mig till samma. Jag har väl helt enkelt tyckt att det blev bäst så. Jag har fått det på det sätt jag vill ha, för det mesta. Det är klart att alla gånger har jag väl inte gått därifrån helnöjd men jag har aldrig haft tanken på att byta.

Så dök då tillfället upp. Det börjar väl ofta så. Tiden började rinna ut och det var verkligen dax att göra något åt det. Jag fick en lucka under arbetstid och slank in på ett nytt ställe och provade en annan. Det var verkligen länge sedan och jag tänkte att en gång gör väl inte någon annan besviken. Nu är jag på väg att gå tillbaka till samma ställe igen. Jag vill verkligen inte svika någon men det är både närmare och lättare att komma ifrån för att få mitt hår klippt på min arbetsort. Men jag har lite dåligt samvete.

Visst är det konstigt eller är det helt naturligt att jag kan känna att jag sviker min ordinarie frisör bara för att jag har gått till en annan, och det snart två gånger. Men jag har ju faktiskt inte skrivit något kontrakt. Jag har väl rätt att gå till vem jag vill, eller...

måndag, oktober 08, 2007

Rödebytragedin

Varför är det kul att reta någon som är förståndshandikappad?
Vem är det som är förståndig egentligen?

Jag blir så trött av att höra att höra om mobbingen mot en förståndshandikappad kan pågå. En hel familj tvingas leva under hot från ungdomar med trakasserier, ofredande och skadegörelse. Och polisanmälningar hjälper tydligen inte .

Jag ser det ibland även på jobbet. Unga killar och tjejer retar och stressar en förståndshandikappad kille. Varför då? Vilket nöje är det att se någon skrika och bita sig i armen?

Frustrerad över oförståndet från de "förståndiga" säger jag:
- sluta.
Då säger de:
- vi har inte gjort något!
För de är inte förståndiga nog att inse vad upprepade små händelser innebär.

Jag försvarar inte hämnden. Den är djupt tragisk. Men jag förstår känslorna bakom.

Alla har vi fått ett förstånd, vissa har dokumenterade begränsningar.
Andra har inte fått förstånd att använda sitt förstånd.


Andra bloggar om:

fredag, oktober 05, 2007

på Mauritz, en dag mitt i veckan

Ensam står hon framför mig i kön och vill betala med kort. Men det går inte på Mauritz och hennes få kontanter räcker inte till kaffe och plommonbulle.
Hon tar kaffet och ställer sig vid fönstret där jag hängt min väska.

- ursäkta, säger jag och tränger undan henne en smula när jag kommer med mitt fika.

Ur tomma intet, som det verkar, dyker nu en en man upp med ett fåraktigt leende. Han säger överdrivet glatt till kvinnan bakom disken:
- jag köper en bulle till tjejen där som tröst för att hon inte fick handla idag.
Hon får bullen av mannen som går ut. Han tittar in på henne genom fönstret och ler fåraktigt. Kvinnan står oberört kvar och börjar mumsa på sin bulle.

hmm, varför fikar de inte tillsammans? vadå inte fick handla? som tröst...?

Hon ser "normal" ut. Han har ett fåraktigt leende över hela ansiktet där han står på utsidan och tittar in. Men han verkar gå iväg, försvinner som han gör ur mitt synfält.
Vad är jag med om?

Jag dricker min 9:a (extra stark cappuccino i en skål) och äter min nybakade äpplebulle. Alltid lika gott.

Väl ute på gatan ser jag mannen med det fåraktiga leendet. Han är kvar och han tittar snett in på kvinnan som lugnt dricker sitt kaffe och äter sin plommonbulle. Varför står han där och tittar? Varför fikar de inte tillsammans?

Jag går.

Men
vad är jag med om?

torsdag, oktober 04, 2007

medelålders

Man vet att man är medelålders när hissrösten torrt konstaterar:
plan 6
äldre psykiatri och ultraljudsmottagning

split vision var ordet, sa Bull

onsdag, oktober 03, 2007

inte, tredje gången gillt

Tredje gången gillt, sägs det ju...
Men inte den intervjun heller.

- nä, vi har beslutat att gå vidare med andra...
- tyvärr, vi rekryterade internt
- sa du tredje gången gillt... tji, fick du!

Jag förstår inte, preparerad som jag är från huvudet ända ner till tårna... till tårna ja.
Nu vet jag. Om jag skulle ta och slipa tånaglarna nästa gång.
Det gäller att tänka positivt.

måndag, oktober 01, 2007

GÖTEBORG

Upp till kamp
Andra Avenyn
Gynekologen från Askim

Det är mycket Göteborg, ÄNTLIGEN!
Jag ser det som en förberedelse.

HEJA BLÅVITT

det är dax nu, igen!